Konkurs tycks vara gruvbolagens taktik för att slippa saneringskostnader när det är dags att stänga en gruva. Vi har sett det åtskilliga gånger och kommer att se det igen, hur gruvbolag utvinner mineraler för miljarder och sedan lämnar notan för att återställa naturen i knät på skattebetalarna. Svartträskgruvan i Storumans kommun är bara ett exempel i raden där ägaren, gruvbolaget, ”olyckligt” går i konkurs när det är dags att reparera de skador de åskamkat naturen.
Att konkurs verkar vara gruvbolagens taktik för att smita undan ansvar är inget nytt, vi har sett det alltför många gånger både inom och utom Sverige. I det fall som filmen här nedanför tar upp var det upprensningen efter Svartträskgruvan som måste utföras. För detta ändamål beviljade Naturvårdsverket 2016 Länsstyrelsen i Västerbotten 70 miljoner kronor för sanering. Projektet blev dock mer omfattande än beräknat och pengarna tog slut. 2017-2020 beviljade därför Naturvårdsverket ytterligare 33 miljoner till fortsatt sanering då miljöriskerna anses så allvarliga att de måste åtgärdas.
Systemet med konkurser verkar utbrett, Svartträskgruvan är dessvärre ingen engångsföreteelse.
– Det är bekymmersamt att bidraget ska behöva gå till sanering av moderna gruvor. Anslaget för efterbehandling är hårt belastat – det finns över 8 000 allvarligt förorenade områden i Sverige, sa Erika Nygren, chef på Kemikalieenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande när detta var aktuellt.
Läs artikel på folkbladet.nu >>
Bolagens konkurser åsamkar skattebetalarna stora kostnader
Se filmen som Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, producerat. Den är cirka 6,5 minuter lång och visar omfattningen av de skador som åtgärdats och som skattebetalarna fått stå för, totalt över 100 miljoner kronor.