Bakgrund till lavergruvan.se

lavergruvan.se har kommit till på initiativ av en privatperson i syfte att väcka opinion mot en nyuppstart av Lavergruvan. Gruvan var igång under en tioårsperiod på 1930- och 1940-talen och såren i naturen från den tiden är fortfarande påtagliga och synliga. Det finns bland annat ett område, kallat Döda området, som blev så förgiftat att inget kan växa trots att det gått över 70 år sedan gruvan lades ner. De skador på miljön som orsakades under driftperioden är en droppe i Universum jämfört med vad modern gruvdrift skulle ställa till med.

Informationen på sajten är till största delen inhämtad från den politiskt oberoende Miljögruppen Pite Älvdal. De har nogrannt studerat Bolidens egen ”Laver – Ansökan om bearbetningskoncession – Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)”. Miljögruppen har också tagit del av oberoende forskning som till stora delar motsäger Bolidens MKB.

Laver i Norrbotten.

Laver ligger i Norrbotten och ingår i ett skyddat Natura 2000-område.

I december 2016 sa bergmästare Åsa Persson nej till Bolidens ansökan om bearbetningskoncession för gruvdrift i Laver i Älvdalens kommun. Skälet till avslaget är risken för påtaglig skada på det skyddade Natura-2000-område där Laver ingår. Boliden överklagade avslaget i början av 2017 och ärendet ligger fortfarande (oktober 2019) på regeringens bord. 

Trots vetskap om att miljö och natur runt ett 50 kvadratkilometer stort område blir förstört för all framtid är alla partier i kommunfullmäktige utom V för att Boliden ska få öppna gruvan i Laver. Enligt ett blogginlägg som skrevs av näringslivschef Pär Jonsson i mars 2015 råder politisk enighet om att man vill ha en gruvetablering: ”Kommunfullmäktige i Älvsbyn har skrivit en avsiktsförklaring med politisk enighet och ställer sig positiv till en gruva i Laver. Syftet är att säkerställa etableringen och samtidigt framföra våra krav på verksamheten”.

Detta är man överens om trots uppgifter om att ingen av politikerna ska ha läst igenom Bolidens miljökonsekvensbeskrivning. Ulf Johansson, aktiv i Miljögruppen PiteÄlvdal, har däremot läst och studerat in Bolidens MKB. Frågan är om beslutet hade klubbats igenom om politikerna gjort samma sak?  

Enorm ökning av nettoutsläppet

Till att börja med kommer ett stort område med gammal skog att försvinna för all framtid. Det är skog som suger upp 400 000 ton koldioxid varje år. Själva gruvdriften släpper ut 54 000 ton koldioxid per år, dubbelt så mycket som hela Älvdalens kommun. Nettoutsläppet för detta blir således enormt. Kopparhalten i Laver har uppmätts till 0,2 procent. För att utvinna kopparn måste berget malas ner till sandfina partiklar varav 99,8 procent blir  till giftigt avfall som ska lagras i stora dammar under oöverskådlig framtid. Läs mer om gruvdriftens miljökonsekvenser >>

Det ska byggas fem dammar, den största blir 3240 meter bred och 112 meter hög. Dessa dammar ska byggas av anrikningssand, det vill säga det giftiga gruvavfallet. Den största dammen blir en så kallad uppåtdamm vilket betyder att säkerheten är på mellannivå. 

– Man väljer alltså bort den säkraste dammtypen av ekonomiska skäl, säger Ulf Johansson. 

Vid ett dammbrottsscenario blir väg 94, tio jordbruksfastigheter och några mindre samhällen bortspolade och sannolikheten att det kommer att kosta människoliv är stor. 

Förgiftade vattendrag

Den gamla Lavergruvan var i drift 1936-1946 och genererade under de tio åren 1,3 ton gruvafall. Samma mängd tar det med modern gruvdrift 13 dagar att åstadkomma. I gruvplanerna finns också en speciell plats för 37 miljoner ton högsvavligt avfall som ska kapslas in med hjälp av en och en halv meter morän. 

1952 inträffade ett dammbrott, 200 000 ton giftigt slam rann ut och förgiftade närliggande vattendrag. 

– All fisk tre mil nedströms dog. Det finns också ett område som kallas för ”Döda området” där det fortfarande inte växer något, berättar Ulf Johansson.

Ett dammbrott i en mångfalt större damm skulle orsaka avsevärt större skador, både på natur, djur, människor och infrastruktur. Att påstå att det skulle bli en enorm katastrof är sannolikt ingen överdrift.  

Renbetesmarker försvinner

Om gruvan öppnas innebär det även konsekvenser för traktens samer. Tre samebyar försvinner och renbetesmarkerna reduceras kraftigt, renarna kommer att behöva stödutfodras. Dessutom försvinner en fiskodling. 

Vill ha arbetstillfällen till kommunen

Det kommunpolitikerna fikar efter är arbetstillfällen och skatteintäkter, men enligt Ulf Johansson gör man glädjekalkyler. I modern gruvdrift används i hög grad självkörande truckar vilket betyder att bemanningen blir betydligt mindre än en gruva som Aitik med 600 anställda. 

– Man kan sitta i Stockholm och styra dessa truckar, säger Ulf som anser att löftena om antal arbetstillfällen är kraftigt överdrivna. 

Källa: Miljögruppen Pite Älvdal