Natura 2000-skyddat område

Området runt Laver är skyddat enligt EU-nätverket Natura 2000. De områden som väljs ut för en Natura 2000-klassning har nationellt höga naturvärden med naturtyper som på många sätt är unika plus att de har en exceptionell artrikedom. Där finns mångformiga och ekologiskt känsliga ekosystem utan motsvarighet i övriga Sverige, omistliga naturvärden för Natura 2000. Piteälven är även klassad som nationalälv.

Laver är på grund av sitt läge i avrinningsområdet för Natura 2000-området Piteälven mycket olämpligt för natur- och miljöförstörande samt giftiga verksamheter. Norrbotten i sin helhet är genom olika utvinningar redan kraftigt påverkat så ett kraftfullt skydd som är tvingande är nödvändigt för bevarandet av skyddsvärda miljöer. Att området runt Laver är Natura 2000-klassat borde därför sätta stopp för alla försök att bryta koppar i den gamla gruvan. Men trots det har Boliden överklagat det avslag som bergmästaren gav i slutet av 2016.

Skogsbruket

Det bedrivs en del skogsbruk i området vilket har en negativ inverkan på miljön. Men det betyder inte att det är fritt fram att starta upp en gruvnäring som skulle leda till en fullständig habitatförlust och total omvandling av miljön. I stället bör marken värnas och vårdas med varsamhet för att återställa de naturvärden som gått förlorade. 

Rennäringen

Gruvområdet som Boliden vill inhägna ligger inom vinterbetesmark för Semisjaur Njargs sameby. Tillgången till vinterbetesmark är avgörande för samebyns verksamhet och direkt gränssättande för hur många renar man kan hålla. Området fastställdes 1994 av Länsstyrelsen utifrån tanken att ”alla samebyar ska ha tillgång till rimliga betesmarker”. En gruva innebär att hälften av samebyns goda vinterbete och en fjärdedel av vinterbetesmarken blir obrukbar. 

För att kompensera behövs utfodring och för att utfodra 2000 renar krävs mycket stora arealer. Boliden har inte prövat var det utrymmet finns och har således inte kunnat visa det. Utfodring har negativa konsekvenser då det inte är självbärande utan kräver stora arbetsinsatser. Dessutom påverkar det köttkvaliten vilket gör att ekomärkningen riskeras. Permanent utfodring strider mot de mål som regeringen satt upp för rennäringen men även mot Rennäringslagen och Miljöbalken. Stödutfodring ska bara sättas in vid risk för svältdöd. 

Boliden har uppskattat betesbortfallet till 6-8 veckor medan samebyn hävdar att det blir ända upp till tre månaders bortfall för 2000 av totalt 7000 renar. Störningar och minskat bete leder också till att renarna söker sig till andra marker och blandas över samebygränserna.

Störningszonen

Det är inte bara det inhägnade området som orsakar betesbortfall. Ökad trafik, buller vid sprängningar och mänsklig närvaro kommer också att ha en negativ påverkan. Samebyn bygger sina uppgifter på en vetenskaplig studie gjord av forskarna Anna Skarin och Birgitta Åhman där de fann att störningszonen runt en gruva är mellan två och 14 km. Boliden hänvisar till sin egen erfarenhet och anger en siffra som endas utfrån från det inhägnade området. De beaktar varken störningszoner eller infrastruktur utanför verksamhetsområdet men har inte kunnat visa varför samebyn har fel.    

Slutsats

Om en gruva tillåts etablera i Laver försvinner långsiktigt hållbara näringar som inte kan återupptas efter gruvdriften. Det är näringar bland annat inom renhållning och skogsbruk. 

• 2500 hektar skogsmark läggs under vatten eller täcks av ett sandmagasin. 
• Lågt räknat är uppskattad tillväxt på den skogen värd cirka 1,5 miljoner kronor per år. 
• Näringar som fiskodling, biltestverksamhet, turism, rekreation, jakt och fiske försvinner också.
• Möjlig utveckling av hållbara näringar omöjliggörs.

EU har nyligen delat ut 152 miljoner kronor till Swedish Lapland, medel som ska gå till utveckling av besöksnäringar i länets alla kommuner. Natura 2000-området med sina många sjöar och vattendrag har potential att locka naturintresserade människor från hela världen. Om en gruva öppnas i Laver begränsas utvecklingsmöjligheterna för besöksnäring, innovativt företagande, rennäring och rekreation i naturnära miljöer. 

Källa: Material från Miljögruppen Pite Älvdal